Vecka 18 - 19

Mått ganska ok, mår bara illa i kortare stunder under dagen/kvällen.
Hickar
Ont höfter och rumpa
Trötta fötter
Svullna fingrar, ingen mer ring
Känner massor av bebisen


Äter & dricker helst just nu:
Chips - salt
Valnötter - protein
Russin - socker
Mjölk - kalcium
Müsli - kolhydrater
Mineralvatten - vätska & bubbel
Tuggummi - minskar saliveringsrisk


Förändringar på kroppen:

Taget från vecka 11:
- håren på benen o under armarna växer sjukt snabbt
- väldigt len hy, pepplorna på överarmarna är nästan borta
- fylligare boobs
- mörkare bröstvårtor
- mindre markerad midja
- varmare

Tillkommit/ändrats sen dess:
- extrabehåringen på benen har nu emigrerat norrut.. till magen! aaahh hoppas det försvinner efter grav. Men benhåren växer nu i normal takt i alla fall.
- frissigt o fnasigt hår men samtidigt fett i hårbotten, bästa kombon liksom.
- börjar få svårt att ta på mig ringen...
- nu är boobsen superfina men det börjar bli svårt att mäta midjan.. var är den?
- mycket öronvax. :)


FÖRSTA SPARKARNA - HEJ MAMMA, HEJ PAPPA!
1 juli kände jag första riktiga sparken! Tidigare har det mest varit sprattel, buff och pet, men när jag körde till jobbet kände jag något starkare och mer distinkt. Två dagar senare var det dags för blivande pappan att känna. Han lade handen på min mage och plötsligt kickade bebisen starkare än spark nr 1 (det här var spark nr 2) så att även pappa kände! Som att bebisen sa hej pappa och ville försäkra sig om att pappa kände. :)

Har inte känt sparkar nåt mer utan det är fortsatt sprattel. Jag känner massor i alla fall, mysigt!


SVAMP
I tron om att jag hade bakteriell vaginos gick jag till mvc-läkaren som konstaterade att jag hade svamp, inget annat. What? Svamp brukar verkligen kännas och synas och jag har inte märkt nånting. Det blev Canesten i tre dagar.


LÄCKAGE??
En morgon när jag klev upp kände jag hur det rann lite längs benen. Jag tänkte att det var Canestenen men det var genomskinligt och borde vara vitt om det vore Canesten. När jag åt frukost var det likadant och när jag kom till jobbet rann det igenom trosorna och ner för benen.

Då ringde jag BM, förlossningen och gyn. Fick komma till sjukhuset nästan direkt. Jag var jätteorolig att jag läckte fostervatten men doktorn undersökte mig och såg bara Canesten. Han sa att om det hade varit fostervatten hade han sett det sippra ut. Han gjorde VUL (vaginalt ultraljud) och bebisen rörde på sig, livmodertappen var lång och bra och livmodern hade sin pöl av fostervatten som den ska.

Doktorn hade dock ingen bra förklaring på vad det var som hade runnit ur mig så jag är inte helt hundra procent lugnad... Kanske Canestenen, kanske urin, trots att det inte luktade nånting.

Läskigt var det!

I efterhand tror jag att det var urinläckage, trots att det inte luktade. Jag kom på att när jag förra vintern hade nervproblem i ryggen så kunde jag läcka lite ibland. Nu kan ju bebisen komma åt vilka nerver som helst och aktivera allt möjligt.


MÅENDET
Är mycket bättre även om jag fortfarande mår illa några korta stunder varje dag och kväll. Värst är det nog på kvällen när jag har lagt mig. Det är för att jag inte har ätit på ett bra tag. Jag gör det medvetet, då sjunker blodsockret tills jag ska gå och lägga mig, vilket är helt klart bättre än att det kollapsar över natten och att jag vaknar och mår piss. Så här hinner det stabilisera sig över natten (på en låg nivå antar jag men det är just fallet som orsakar mest illamående tror jag).

Jag äter fortfarande ganska ofta men nu är det betydligt mindre mängdmässigt mellan målen. Kanske bara några nötter och russin. Så mer småätande alltså. Vikten är stabil och enligt kurvan.

18 cm, 220 g. Öronen sticker ut, ögonen är på plats. Urinliknande vätska samlas i embryots mage. Blodet cirkulerar i full fart. Navelsträngen växer och immunsystemet börjar fungera och producera antikroppar. Fostret är nu så stort att det går att känna sparkar och rörelser.